Jag har länge varit Socialdemokrat. Jag har varit partimedlem i över 20 år. Under de åren har jag haft diverse politiska uppdrag. Jag har främst ägnat mig åt att driva frågor inom partiet då jag känt att den diskussionen varit roligare och mer givande än att mangla procentsatser och paragrafer i den kommunala demokratin, även om jag har förståelse för att den delen också behövs. Men när S inte klarade av att offentligt ta ställning i mandatperiodens största politiska fråga, FRA förrän en vecka efter riksdagsomröstningen så tappade jag tron på Socialdemokraterna.
Jag anser att Sverige behöver ett parti som värnar en bra trygghet för alla och som står upp för jämställdheten. Men Sverige behöver också ett parti som värnar integritet och frihet. Varje människas frihet måste få sträcka sig så långt den kan ända tills den korsar nästa människas frihet. Sverige ska ge alla medborgare de bästa möjligheterna. Men om medborgarna väljer att leva sina liv på ett annat sätt måste de få göra det. Dock måste vägarna tillbaks finnas öppna.
Vill man bo risigt i några år för att sedan åka jorden runt måste man få göra det. Den som vill flytta till Sverige och både kan och vill försörja sig själv måste få göra det med minimal byråkrati. Den som vill starta företag och ge upp den trygghet som anställningen innebär måste ha den möjligheten. Den som vill lämna arbetsmarknaden under en period för att studera, satsa på familj, resa eller bara supa måste också få göra det.
Likaså måste vuxna människor själv få välja hur de vill ha sitt privatliv och sexliv. Ska någon leva ihop med en eller två eller tvåhundra måste vara upp till var och en. Ska någon ha sex med eller mot betalning måste också vara något som inte staten ska lägga sig i, så länge allt är frivilligt. Det är den inblandade individen som avgör om det är frivilligt eller ej, inga rättstrogna feminister som vet att ”ingen kvinna kan vilja…”. Förslag som bygger på synsättet att kvinnor ska omyndigförklaras och att staten ska reglera priset på sexuella tjänster är helt absurt. Onani i alla dess former måste vara tillåtet oavsett vad som rör sig i huvudet under tiden.
Män och kvinnor ska ha så lika rättigheter och skyldigheter som möjligt. Men det är fortfarande skillnad mellan könen. En man måste få vara man om han vill och en kvinna måste få vara kvinna om hon vill. Om en flicka gillar rosa och en pojke blått så är det inget fel i det. Kvinnor är inte ständiga offer och män är inte ständiga förövare. Kvinnors ställning på arbetsmarknaden kan fortfarande förstärkas. Men än viktigare är att stärka männen rättigheter inom familjepolitiken. Bägge föräldrarna ska värderas lika när det gäller föräldraskapet. Bägge könen ska också behandlas lika av lagen.
Jag är liberal i integritets och frihetsfrågor, men anser också att det är viktigt med en grundtrygghet i ekonomiska frågor. Samtidigt så anser jag att sättet att leka affär och dela ut våra gemensamma tillgångar till privata vinster i företag är fel. Pengasystemen leder inte till valfrihet utan bara till dyr byråkrati och uppmuntrar i praktiken till stöld av gemensamma tillgångar. Det var både friare och effektivare innan. Se bara på barnomsorgen där i princip ingen kan få dagisplats nära hemmet (vilket ändå de flesta vill ha).
Samtliga riskdagspartier tycks vilja ha mer övervakning av medborgarna. Det handlar inte bara om FRA, telekompaket, utan också övervakning i form av vägtullar som inte kan betalas kontant utan där staten ska registrera vem som åker vart och när. Men också sånt som automatisk hastighetskontroll, förbud mot innehav av information, övervakningskameror, bygglov för att måla om huset osv. Att man dessutom bjuder in privata företag för att göra polisens arbete gör inte saker bättre. Upphovsrätten är ingen naturlag som säger att företag ska kunna köpa människors produktion för att profitera på dem 30 år efter att de dött. Det är tvärtom något som bör styras utifrån folkflertalets intresse som de flesta lagar. Varför är det så viktigt att förhindra spridning av information?
Det enda parti som konsekvent verkar vara emot övervakningen är Piratpartiet. Men de saknar en heltäckande politik och är alltså inte ett trovärdigt alternativ. Jag anser nämligen att ska man bedriva politik måste man vara beredd att ta ansvar för helheten och inte bara se till en fråga eller en typ av frågor.
Det saknas ett politiskt alternativ som är beredd att riva upp de stora trygghetssystem som byggdes (i och för sig med rätta) för hundra år sedan men som i dag spelat ut sin roll och borde ersättas med modernare lösningar. Medborgarlön/inkomstförsäkring istället för a-kassa, sjukförsäkring, socialbidrag etc. Varför ha så många myndigheter och organisationer för att göra samma sak med resultat att det blir onödigt dyrt och att människor hamnar mellan stolarna. Att många myndigheter dessutom verkar ha för lite att göra är också något som tyder på att mycket skattepengar slösas i onödan på myndigheter som borde läggas ner.
Självklart så kommer många anställda inom fack och myndighetsvärlden att motsätta sig förändringar inom sitt område, men då får vi ta den striden. Vi måste kunna börja från början och fråga oss vad vi egentligen behöver och hur vi ska organisera det utifrån hur världens ser ut idag.
Likaså bör hela lagboken gås igenom ifrån början för att se vad vi egentligen behöver ha för lagar och hur de ska utformas på bästa sätt. I vissa fall är det kanske bättre att slopa lagar än att se över dem. Polisen ska börja utreda brott och upprätthålla ordningen istället för att titta på eller jaga fortkörare. Samhället ska skyddas från brottslingar. Bäst är om brottslingen kan hjälpas till att inte begå nya brott genom behandling eller liknande. Men annars så är det bästa att hålla brottslingen borta från brottsoffren. Även om fängelsestraff är både dyrt och nedbrytande så är det bättre att ha en brottsling som mår dåligt av att vara inlåst än flera presumtiva brottsoffer som mår dåligt av att bli utsatt för brott.
Inom utrikespolitiken var Sverige länge ansett som ett rättvis land som ställde upp för de svaga och inte drog sig för att kritisera de starka. Olof Palme är fortfarande ett aktat namn i många delar av världen. Men efter att han mördades (och senare också Anna Lindh) samt att muren föll så försvann hela den internationella solidariteten från Sverige. Bara för att vi är medlemmar i EU så har vi inte yttrandeförbud. Vi måste kräva av våra utrikesministrar att sätta Sveriges intressen främst.
Vi måste åter våga säga ifrån när någon fängslar och torterar sina politiska motståndare, även om denne någon är världens enda militära supermakt. Vi måste våga vara aktiv inom biståndspolitiken och fortsätta att hjälpa människor utomlands. Om vi samtidigt kan hjälpa Svenska företag att exportera så är det inget fel. Tvärtom så ska Sverige hjälpa sina företagare också. Vi måste våga öppna gränserna för den som vill komma till Sverige och delta i det svenska samhällsbyggandet. Vi måste sluta se de som kommer till Sverige som problem och sätta dem i karantän under flera år och istället ta till vara på den resursen.
När den politiska diskussionen devalverats till att handla om tak, parenteser och procentsatser i trygghetssystemen så känns det som om alternativen är begränsade.
Därför ställer jag mig frågan om något av de politiska partierna kan ta tag i de stora och viktiga frågorna eller det behövs ett nytt politisk parti i Sverige. Kommer något befintligt parti att ställa sig upp och försvara människors frihet, slåss för jämställdhet mellan könen erbjuda människorna en bra trygghet för alla samt återupprätta Sveriges förtroende inom utrikespolitiken? Om inget av de befintliga partierna vill göra det, så behöver Sverige ett nytt politiskt parti.Det vore intressant att höra både vad de befintliga partierna anser om detta men också vad fria tänkare anser.
Läs även andra bloggares åsikter om politiskt parti, FRA, Socialdemokraterna, Piratpartiet, jämställdhet, utrikespolitik, övervakning, frihet, politik, liberal, socialistisk, feministisk, maskulinistisk
Med ett allt mer komplext samhälle blir vi fler och fler som känner oss utanför de etablerade partierna. Jag hoppas att vi någon gång i framtiden kommer få se en mer direktstyrd demokrati där vi kan få våra röster hörda i alla frågor och inte bara en packetlösning vi halvt om halvt tycker är ok. Själv ser jag en röst på PP som ett steg på vägen. Ett fåfrågeparti som jag till 100% kan backa upp och stå för.
Väl skrivet, och jag håller med om väldigt mycket. Sorgligt nog kanske, för det råder ingen balans mellan personlig frihet och solidaritet i samhället idag.
Jag reagerar på att du använder ordet ”trovärdigt” om piratpartiet dock. För jag får snarare intryck av att du anser partiet inte vara ”tillräckligt” än något annat.
Det handlar inte om att inte ta ansvar för helheten, det vore snarare ett trovärdighetsproblem idag att formulera politik i ämnen man inte har någon som helst kunskap eller erfarenhet kring — eller värre, inte något intresse av att prioritera. Ungefär som att ”lotsa igenom” det man vill genom att bädda in det i en massa verbalt fluff som gjort att vi politiskt är där vi är just idag. Det finns ju exempel på sådan politik redan idag.
Ett fokusparti som piratpartiet tror jag faktiskt bara är början. I varje val är det bara ett par tre frågor som dryftas på längden och tvären. Någonstans känns det ärligare att inte få med en massa obehagligheter ”på köpet” när man väljer sitt parti.
En lite ”oansvarig” fundering kanske, men tänk om man kunde kryssa i flera alternativ? Ett antal principiella områden, så får man kryssa i parti eller representant, då får man helheten man eftersträvar. Det fungerar inte riktigt nu, kanske ska man prova något nytt.
Man kanske inte ska skoja, men inget parti är expert på helheten, även om det är det du efterlyser — så svaret är kanske inte är nya partier, kanske är det ett nytt system. En tanke i alla fall.
Men nog tusan skulle det vara fantastiskt om lite fler, nya, partier skulle dyka upp. Må det vara fokuspartier á la piratpartiet eller helhetspartier. Det skickar ju om inte annat en ganska stark signal att något väsentligt saknas parlamentariskt idag.
Mycket intressant inlägg. Jag hör till de som fortfarande tror att det både du och jag vill uppnå ska kunna genomföras i och genom det Socialdemokratiska arbetarepartiet men jag förstår dina tvivel då även jag bär på dem.
Det behövs en så genomgripande urgrävning av så mycket bråte innan det är möjligt och frågan är om det alls går.
Mycket bra och välskrivet inlägg!
Det mesta av det du skriver håller jag helhjärtat med om, och är något som jag brunnit för länge nu. Faktum är att jag precis satt och funderade på att skriva ett eget inlägg utifrån prostitutionshorisonten, med anledning av ”torsk”-artikeln på Newsmill.
Jag hoppas innerligt på ett parti som värnar integriteten och människors rätt till sitt eget privatliv, men som också värnar om den sociala välfärden.
Echmech och Emma: Piratpartiet är nog den hetaste kandidaten till min röst i nästa val. Men det behövs klargörande i andra viktiga frågor som välfärd, utrikespolitik, familjepolitik och mycket annat för att jag ska våga lägga min röst där. Detta klarläggande kan göras på två sätt. Det ena är att partiet går ut med ett mer eller mindre heltäckande program. Det andra är att man låter kandidaterna personligen redovisa vad de tycker i ett antar frågor. Det senaste är svagare då det svenska personvalssystemet är som så mycket annat en urusel kompromiss som inte fungerar åt något håll.
Erik Laakso: Jag hoppas att du har rätt. S har så länge varit partiet i mitt hjärta och även om jag lämnat det så har jag inte helt gett upp hoppet. Men jag är rädd att det behövs öppen strid inom partiet då. Där man slåss om politik istället för att kommer med personliga påhopp och verbala knivar i ryggen (typ böcker för att hämnas med att snacka skit om folk istället för att kritisera deras politiska gärning medan de är aktiva). Medlemmarna måste återfå makten inom partiet. Jag hade hoppas att valförlusten skulle kunna rädda Socialdemokraterna, men det verkar som om allt fortfarande styrs från en liten elit inom partiledning och riksdagsgrupp. Jag tror att det behövs ett större skifte i partiledningen för att få till det. Byt alla (som Moderaterna gjorde när guvernör Reinfeldt tog makten, men inga liknelser i övrigt).
Kanjidude: Just prostitutionslagstiftningen visar ju hur skev politiken är i Sverige. Alla undersökningar, all logik och alla initierade pekar på att dagens lagstiftning är fel. Den försvårar för de prostituerade. Den är ologisk och den minskar inte prostitutionen, bara döljer den. Dessutom är det en klart ojämställd lagstiftning som gör fler män än kvinnor till brottslingar. Trots det så ska staten bara utreda hur man ska skärpa lagen, inte se över om den uppnått sina syften eller eentuellt avskaffas. Det är skevt.
[...] åsikten uttrycks t.ex. hos El Rubio, som höjer Piratpartiet till skyarna, men sedan fäller det på att partiet inte har en [...]
Mycket intressant inlägg.
För mig blev det Piratpartiet 2006 och det kommer bli Piratpartiet 2009 och 2010 också.
För utan integritet, rättssäkerhet och demokrati, vad spelar då de andra frågorna för roll?
Det som jag tycker är det fantastiska med Piratpartiet är just att de bara driver sina profilfrågor och inget annat.
Jag röstade på Piratpartiet 2006 och jag kommer att göra det 2009 och 2010.
Det bästa som kunde hända var dock att Piratpartiet inte behövdes! Om de andra partierna började bry sig om integritet och fri kultur så behövs inte Piratpartiet.
Men tills dess är det en fantastisk möjlighet att skicka ett meddelande till makten om vilka som är de riktigt viktiga framtidfrågorna!
Fördelningspolitik kan de andra partierna ägna sig åt. Det är ändå minimala skillnader mellan deras politik i detta avseende, hopklämda i mitten som alla är.
Självklart kan alla tycka vad man vill och anser man att övriga frågor är ointressanta så är Piratpartiet ett intressant alternativ. För mig är det kanske det minst dåliga, men skulle kunna vara bra med kloka ställningstaganden även i andra frågor.
Jag ser stor möjlighet för PP att komma in i riksdagen i nästa val. Detta då jag tror att antingen SD eller PP kommer in. Jag hoppas det blir PP. Någon måste ta hand om missnöjesrösterna och då är PP ljusår bättre än SD.
@El Rubio:
Det är just för att vi väljer att inte ta ställning i övriga frågor som vi kan lova att leverera resultat i de frågor vi tar upp. Hela vår strategi för hur vi ska hantera en vågmästarställning bygger på just det.
Den finns beskriven på Piratpartiets sajt här.
Om vi kommer in i riksdagen i vågmästarställning kommer vi att sätta oss ner med Mona och Fredrik och säga:
- Hej och välkommen till ”Vem vill bli statsminister?”. Reglerna är enkla. Den av er som ger oss det bästa budet i våra frågor stödjer vi i samtliga frågor som ligger utanför vårt program. Är reglerna uppfattade? Bra. Berätta nu med egna ord vad ni tänker skriva i regeringsförklaringen när det gäller FRA, fildelarjakten och resten av våra frågor.
Sedan lyssnar vi på svaren och väljer det ena blocket. Så länge den statsministern håller sina löften stödjer vi den sittande regeringen i övriga frågor. Börjar regeringen slira hotar vi med att stödja ett misstroendevotum från oppositionen, och gör det också om vi anser att den sittande regeringen inte ha uppfyllt avtalet med oss.
På det här sättet kan vi lova att få maximal utväxling på vårt politiska kapital även om vi bara får 4-5%. Det gör att vi kan leverera. Priset som vi betalar är att vi avsäger oss inflytande i övriga frågor.
Det här innebär absolut inte att vi tycker att övriga politiska frågor är oviktiga. Naturligtvis är både vård/skola/omsorg och en hel massa andra frågor jätteviktiga. Men det tycker ju i ärlighetens namn både det röda och det blåa blocket, och ofta är det inte så vansinnigt stor skillnad på vad de kommer att göra i praktiken.
Det vi säger är att vi tycker att värnet om det öppna samhället är viktigare än SKILLNADEN mellan de två blocken.
Därför är var och en av oss beredda att leva med en regering av ”fel” färg, mot att vi får en garanti för att den regeringen avbryter marschen mot kontrollsamhället och istället väjer en annan väg.
Det kanske kan låta osäkert och riskabelt första gången man hör det, men farligt är det inte ändå. Risken att det skulle bli ”fel” regering är ju runt 50% i alla fall, hur man är röstar själv.
Med Piratpartiet i vågmästarställning skulle det fortfarande vara 50% risk att det blev fel färg på regeringen utifrån vars och en synvinkel. Men vi skulle ha en garanti för att den regeringen valde en konstruktiv väg in i det framväxande informationssamhället.
Intressant och välskrivet inlägg!
Med tanke på hur Alliansdagiset briljerat i att missköta landet så förstår jag din tvekan. Jag gjorde det kliv du funderar på att ta vid nästa val. Falkvinge har gått från (m), Engström har gått från (fp) och sonderar du terrängen inom piratpartiet så kommer du nog snart märka att det finns medlemmar av snart sagt alla kulörer frånsett de bruna…
Som Engström redan utvecklat så är piratpartiets strategi att ta en vågmästarroll och detta omöjliggör ett ställningstagande i ”vanliga” frågor då detta skulle splittra partiet. Partiets styrka är ju att vi alla delar dessa frågor och vill få upp dessa på den politiska agendan (igen) även bland de etablerade partierna.
Ingen vore gladare än jag om piratpartiet i framtiden gör sig umbärliga!
Ett förtydligande: ”…av snart sagt alla politiska kulörer frånsett de bruna…” skulle det givetvis vara. Jag är fördomsfull vad gäller sverigedemokraters fattningsförmåga och vill ogärna hälla vatten på deras kvarn även om det beror på missförstånd.
[...] som bloggar samma ämne: Blogge , El Rubio, Bitchslap Barbie, Metrobloggen – jj.n, Blottad Miss [...]
[...] här är någonting nytt i svensk rikspolitik, så det är naturligt om man känner sig skeptisk när man först hör talas om det. Men i själva verket är det vår största styrka, och det som [...]
Enfrågeparti eller demokratins garant?…
Jag röstade svart 2006 (det var innan lila blev piratfärg). Razzian mot The Pirate Bay var den utlösande faktorn även om jag i många år dessförinnan känt oro för en framtid där den nya tidens möjligheter ignorerades alternativt nyttjades f…..
Självklart behövs det ett nytt parti. Idag har samtliga partier gjort sig oberoende av medlemmar för sin existens. Man får statliga som kommunala bidrag och från den centrala facken med mera. Detta är så stora summor att medlemsavgiften mera är en synbol. Där är ett problem. Sedan har vi att medlemstalen ständigt sjunker. Man kan ju tycka att socialdemokraterna, det största oppositionspartiet borde öka medlemstalen. Men så är det inte det minskar även där.
Då är frågan om inte politiken bara utgår ifrån att få makt och att politiken är att vara känslig för vad makten/marknaden tycker inte vad man vill uppnå politiskt.
Har vi demokrati egentligen är inte Vensuelas så kallade demokrati lika bra som vår. Det handlar om makten att få företrädare som vill genomföra någonting och inte vara språkbruk för någonting som ändrar färg liksom en amöba.
Ungdomar har inga visioner utan ser bara möjlighet att få ställa upp i olika typer av såpor i TV. En TV som även formar deras värderingar av individualism och självömkan istället för att gå samman i politiska föreningar som där man kämpar för gemensamma visioner/politik. Jag själv tror att svenska samhället har redan gått under och att det de närmaste 50 åren blir statiskt som det ser ut idag. Finns inga tendeser att det skulle bli något typ av revolution. Kommer den så börjar den inte i Sverige. Idag är det bara pengar och pengar och status som gäller. Ett fattig värde i livskvalite. En majoritet av svenska folket hoppas bara på att vinna pengar på triss eller andra spel. Då ska man börja leva de liv man idag inte får leva. Sedan att 99% inte kommer att få leva det livet är en annan sak. Livet går ju bara ut på många drömmar sedan står man där vid hög ålder och tänker att var alla dessa dagar livet.
[...] den stora frågan trots allt är: När är gränsen nådd? Likt den gode Kent Filppu, som undrade på sin blogg El Rubio i början av november: “Behövs det ett nytt politiskt parti i Sverige?”, har jag [...]
Angående Piratpartiet, så skulle det vara ett demokratiskt problem om ett stort parti i riksdagen (vilket jag visserligen inte tror PP kommer bli) avsade sig alla frågor utom ett väldigt fåtal.
ÄRRHÅ: Visst skulle det bli problem. Men jag tror att PP kommer att ta sig an de frågorna också i sinom tid. Det är ett ungt parti som fortfarande är under utveckling. Men ska det vara enfrågepartier så föredrar jag ett frihetsparti som privatpartiet än tex miljöparti, kvinnoparti (fi fan), pensionärsparti, nejsägarparti (junilistan), skattesänkarparti (gamla moderaterna), rasistparti etc.
Apropå nytt parti…