Feminismen skördar liv

Jag brukar sällan bara rekommendera läsning av någons blogginlägg men nu gör jag det eftersom det berörde mig djupt. Eftersom jag själv är pappa vet jag hur mycket man kan älska sina barn.

Jag kan tänka mig vilket helvete det är att aldrig få träffa sina barn, att aldrig få veta om de fått ens brev. Det måste vara något av det värsta som kan drabba en människa. Jag har full förståelse om det som för Conny Olausson kan leda till att man till slut tar sitt liv. Läs gärna berättelsen om hur det gick för honom.

Men var som vanligt när det gäller vårdnadstvister medveten om att det är en partsinlaga. Dock är jag utan källgranskning övertygad om att sanningshalten är större än i boken ”Gömda – En sann historia” som ju visat sig vara en del i vissa feministers krig mot alla män. Kom också i håg att lika lite som alla män är onda är alla kvinnor onda. Inte ens alla feminister är onda. De flesta är goda och arbetar för vad de är övertygade om är det rätta. Men ibland kan man bli vilseledd. Särskilt när bara information får komma från ett håll. Därför är historen om Conny Olausson värd att läsa, även om jag inte kan garantera sanningshalten. Det kan i alla fall vara sant och det är tillräckligt illa att det är så det får gå till i Sverige.

Likaså finns det mödrar som inte drar sig för att med våld kidnappa sina barn. Detta går det att läsa om på Pappa utan son. Tänk själv att låta barnen se våld när en förälder vill hämta sitt barn. Men även där så är det självklart en partsinlaga och den som vill får själv försöka granska sanningshalten.

Dock är det utom rimligt tvivel så att det i Sverige finns massor av pappor som stångar sig blodiga mot myndigheterna i sin rättmätiga kamp för att få träffa sina barn. Tyvärr har det officiella Sverige bestämt att de ska vara rättslösa. I det officiella Sverige är alla män onda och en kvinna behöver bara mumla om hot, våldtäkt, barnporrbilder, röd barnstjärt, misshandel eller vad som helst så drar hela rättsväsendet igång för att ”skydda barnen” från sin pappa. Tyvärr är det allt för enkelt för en kvinna att dra till med något sådant för att vara säker på att vinna en vårdnadstvist.

Dock är det svårt att veta vad man ska göra åt problemet. Självklart måste barnen skyddas från det fåtal föräldrar som är så dåliga så att de inte ska ha med barnen att göra. Det gäller både mammor och pappor. Men att kräva någon form av bevis innan man tar barnen ifrån en förälder är inte orimligt. Särskilt inte när alla anklagelser uppkommer i samband med skilsmässa eller vårdnadstvist. Har den ena föräldern anmält den andra innan, eller det till och med finns domar, så är det ju mer trovärdigt.

Självklart måste också staten sluta med sitt stöd till kriminella organisationer som gömmer kidnappade barn. Ska kvinnojourer få stöd för sitt arbete så måste de respektera svensk lag. Självklart kan man ibland behöva hjälpa någon akut, men om det inte finns underlag från polis, socialtjänst och andra berörda myndigheter inom tex en vecka så är det dags att sluta gömma den som hävdar att hon är hotad. Att kvinnojourerna gör mycket nytta får inte tas som en intäkt för att försvara dem när de också gör fel.

Finns det en dom på att pappan ska ha vårdnads/umgängesrätt så ska de inte ens vänta en vecka. Då ska de respektera svensk lag. Annars borde de behandlas som andra kriminella organisationer.

Likaså bör inte de som är engagerade i kvinnojourer och liknande få vara nämndemän i brott som handlar om familjebråk, kvinnomisshandel, mansmisshandel etc eftersom deras opartiskhet torde vara gravt ifrågasatt. Det är lika olämpligt som att medlemmar i Hells Angels ska vara nämndemän i så kallade MC-relaterad brottslighet eller att rasister ska döma invandrare.

Vidare så kan det vara rimligt att den som är fråntagen allt umgänge med sitt barn också ska fråntas betalningsansvaret för detta. Att få ett piskrapp varje månad när underhållet ska betalas för någon man aldrig får träffa gör det omöjligt att gå vidare i livet. För även om målet måste vara att varje barn ska ha rätt att umgås med bägge sina föräldrar så är det ibland direkt olämpligt.

Vad mer kan vi göra för att säkerställa bästa tänkbara liv för ett barn, vars föräldrar inte kommer överens? Vad kan vi göra för att underlätta föräldraskapet för frånskilda? Vad kan vi göra för att garantera rättssäkerheten för de oskyldiga som anklagas i samband med vårdnadstvister? Vad kan vi göra för att skydda de barn som faktiskt hotas av sina föräldrar? Självklart är det svåra frågor för det ligger i sakens natur att det som händer inom hemmets väggar har få vittnen.

Läs även andra bloggares åsikter om Likaså finns det mödrar som inte drar sig för att med våld kidnappa sina barn. Detta går det att läsa om på Pappa utan son. Tänk själv att låta barnen se våld när en förälder vill hämta sitt barn.

Bara nu inte övervakningsfanatikerna i riksdagen får för sig att kameraövervakning i varje hem är rätt väg att gå. Den som är oskyldig har ju inget att dölja och kan vi rädda livet på barn så måste väl det vara mer värt än att rädda skivbolagens miljonvinster?